To the moon and back
Har inte mycket att skriva om egentligen. Var på världens grymmaste rave med Helin i Malmö och för en kväll/natt kändes livet svävande. Med ljus rytm och rök. Vi dansade i en evighet och jag fick åter träffa Roberts galna vän Kike som hängde med och gjorde kvällen mindre svensk. Jag gillar verkligen att Malmö gör Lund till en bättre hemstad <3 Psykologikursen har börjat och äntligen lär jag mig om det som betyder. Nu ska jag ta med Alice på en halloweenfest någonstans i skåne så jag bjuder på två dagboksinlägg om kärlek från en tid som nu känns väldigt långt bort, kommentera gärna om ni gillar mina små privata texter där jag öppnar mitt hjärta!
-
Havet glittrar
likt morgonsolen som lös
in från ditt fönster
Solstrålarna värmer min kind
likt din famn en natt fylld
med mörker
Palmerna och dess blad
står stolt och vaggar mig tryggt
Jag vill ha en kropp
att luta mig emot
Lika beroende av solen
som av din närhet
-
De minnen jag saknar är
stunder jag inte kan återuppleva
Det liv jag kan återskapa
är jag nu nyfiken på att lämna
Men den relation jag är rädd att aldrig mer få känna
fäller jag varma tårar över
Jag fasar tomheten när jag inte längre vill krama
dig hårt om nätterna
När jag inte längre vill känna
din kind emot min
Kyssa din hals och viska
I love you
när du inte hör