Din tid kommer
Dagarna flyter ihop med nollningsaktiviteter som brännboll, utgångar, stadsparkshäng och föreläsningar.Kalendern har inte varit så fullbokad på två år.
Livet i Barcelona är ALLT men inte hektiskt.
Jag håller hårt i hatten med rädsla för stressen som för mig känns så ovan.
Omställningen är enorm och påtaglig. Min klass är riktigt mysig och go' och jag har bränt mig mer under dessa soltimmar än under hela sommaren i spanien.
Hur är det möjligt att få hjärnan att mentalt transporteras från en värld till en annan?
Fysiskt sett är vi så anpassningsbara, är redan svenskt stel och tyst på bussen men råkar ibland ursäkta mig med ett perdona.
Hur är det möjligt att paketera ihop en hel drös med minnen, känslor och personer i en kartong som ska ställas på vinden och bara plockas fram ibland under vissa nostalgiska stunder?
Såna frågor bekymmrar mig. Men får också framtiden att se ljus ut.
The best is yet to come eller något sånt där klyschigt.
Nu ska jag läsa typ 300 sidor om pedagogik, önska mig lycka till.
Är det möjligt att jag råkat festat bort min koncentrationsförmåga?